Intro till mat för diabetiker typ 2

För den som lider av diabetes typ 2 är matvanorna sannolikt den enskilt viktigaste faktorn man kontrollera för att minimera symptomen och må bra. Därmed är det intressant att kostbehandlad diabetes är ett relativt nytt, enligt Socialstyrelsen fanns kostråd vid diabetes inte med då de nationella riktlinjerna publicerade så sent som 2010. Ett år senare publicerades dock detta komplement.

Diabetes är en kronisk sjukdom som påverkar kroppens förmåga att hantera blodsockernivån. Därför måste de som är drabbade av sjukdomen hantera sina blodsockernivåer genom diet, motion, och eventuellt injicering av insulin. Som det konstaterades i socialstyrelsen pamflett ovan är diabetesdiet ett område där man hela tiden kommer till nya insikter. Med miljoner nya fall per år i världen, finns det ett växande behov av information om effektiv diabeteskost.

I detta inlägg ska vi ta en snabb titt på vad målet med kostbehandlad diabetes är och några av de typer av lämplig diet som använts för att nå målen.

Vad är målet med dieten?

För att uppnå normal ämnesomsättning hos diabetespatienter, är någon form av dietåtgärder alltid att rekommendera. Trots att vikten av mat och dryck inte kan överskattas måste det tilläggas att en väl balanserad diabeteskost bara är en del av en mer övergripande naturlig diabetes behandlingsplan.

De huvudsakliga syftena med att kontrollera kosten är följande:

1. Undvika hyperglykemi
2. Minimera fluktuationer i blodsockernivån och minska den totala mängden glukos i blodet
3. Åstadkomma viktminskning hos överviktiga patienter rör att reducera insulinresistens, hyperglykemi och dyslipidemi
4. Undvika hypoglykemi och viktökningar som vanligen förknippas med läkemedel såsom insulin
5. Undvika dålig mat som kan förvärra diabetessymtomen. Till exempel en extremt proteinrik diet kan leda till ett akut fall av diabetesnefropati.

Bland de vanligaste dieter som diabetiker använder för att hantera blodsockret effektivt är de där totala mängden kalorier och kolhydrater kontrolleras. Eftersom kolhydrater bryts ner för att skapa blodsocker, kontrolleras intaget genom specialiserade dieter för att hålla blodsockernivån under kontroll.

Det finns flera typer av populära dieter som kan anpassas för att passa de speciella krav so gäller för en diabetiker. Lågkolhydrat, hög fiber, proteinrik kost hör till vanligaste. Det finns också dieter som sätter en nivå för kaloriintag som inte får överskridas eftersom fler kalorier även kräver mer insulin för att korrekt metabolisera de resulterande sockerarterna. Nuvarande förslag för diabeteskost antyder att alla dieter där kolhydrater och resulterande blodsocker hålls under kontroll åtminstone teoretiskt skulle betraktas som tänkbara dieter för att hantera diabetes.

Detta kan alltså resultera i en matsedel som ser lite annorlunda ut.

Alternativa sötningsmedel och kända diabetesdieter

Under de senaste åren har flera konstgjorda sötningsmedel som inte påverkar blodsockret utvecklats och kan därför vara lämpliga för diabetiker. Konstgjorda sötningsmedel tillåter diabetiker att äta nästan vad som helst som en icke-diabetiker kan sätta i sig, förbehållet att socker och ingredienser med mycket socker ersätts med en acceptabla artificiella sötningsmedel som aspartam, Sucra eller Splenda.

Några välkända varianter på hälsokost för diabetes uppstått under årens lopp är:

Pritikin dieten - fokuserar nästan helt på naturligt odlade och förädlade livsmedel såsom frukt, grönsaker, spannmål, magert kött och skaldjur.

Diet med lågt glykemiskt index - fokuserar på livsmedel som innehåller mycket fibrer och protein. Livsmedel med lågt glykemiskt index omvandlas till glukos långsammare i blodet än de med högt glykemiskt index.

Lågkolhydratkost – kanske mest känd som Atkins-dieten, strävar till att reducera intaget av kolhydrater och socker till ett extremt minimum.

Fiberrik kost - fokuserar endast på livsmedel som innehåller mycket fiber som har visat sig kunna kontrollera blodsockernivån lika effektivt som orala diabetesläkemedel.

Vegankost – enbart grönsaker, frukter och andra odlade livsmedel.

Trots att ovanstående dieter kommer från mycket olika filosofier och därmed föjer till synes väldigt olika matrecept har de en enkel sak gemensamt. Livsmedel som innehåller mycket raffinerat socker och kolhydrater har en stor inverkan på att höja blodsockernivån, vilket i sin tur kräver omfattande övervakning och hantering genom regelbundna insulininjektioner. Genom att noggrant kontrollera det livsmedel som orsakar en ökning av blodsockernivåerna, blir det mycket enklare att leva med (eller eller till och med reversera typ 2) diabetes.

Det finns helt klart ett stort behov av lättillgänglig information om nyttig mat för diabetiker. Diabetes har kallats för en tyst epidemi och det finns tyvärr många nuvarande och kommande patienter som styvnackat håller fast vid en diet som är direkt skadlig för dem – helt i onödan.

Även om det finns lovande forskning inom området för diabetes, finns det fortfarande inget botemedel. För närvarande är utbildning vårt bästa vapen mot diabetes typ 2 eftersom det till nästan 100 procent kan förebyggas genom enkla livsstilsförändringar.

Först publicerad här: Intro till mat för diabetiker typ 2

Diabetes typ 2 ”behöver inte vara så farligt” (video)

I den här videon går Kerstin Brismar, professor och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, igenom grundläggande fakta om diabetes. Lär dig mer om skillnaden mellan diabetes 1 och 2, hur du kan minska risken för diabetes med mera.

Det viktigaste att notera är dock hur du kan förändra förutsättningarna – både för att få typ 2-diabetes till att börja med och vad du kan göra om du redan drabbats. Lär dig effektiva men enkla trick för att förhindra att ditt blodsocker skjuter i höjden (bra att tänka på även för den som inte har diabetes!).

Kerstin är även noga med att påpeka att vi ingalunda vet allting om diabetes ännu, tvärtom är det ett mycket aktivt forskningsområde där vi hela tiden får reda på mer om prevention och behandling. Det är inte alls omöjligt att vi en dag klarar att helt bota diabetes typ 2, men vi är inte riktigt där ännu.

Om du tar din diabetes 2 som ett incitament för att förändra din livsstil kan din hälsa rent av bli bättre efter att du fått en diabetes diagnos.

Eller som patienten Kjell Strandberg uttrycker sig i video:

[blockquote type="full"]Man blir 85, 90 år med den här sjukdomen också – om man sköter sig![/blockquote]

Läs mera: Diabetes typ 2 ”behöver inte vara så farligt” (video)

För mycket stillasittande kan ge barn diabetes typ 2

Vi har på sistone fått höra mycket om att det är livsfarligt att sitta för mycket. Att en stillasittande livsstil även kan bidra till typ 2-diabetes kommer knappast heller som en överraskning – förutom att det även kan drabba barn.

Tidigare var en tumregel att det bara var människor över 40 som drabbades av diabetes typ två, yngre personer hade typ 1. Nya studier visar dock att inaktiva barn numera är i riskzonen för dessa ”gamlingsjukdomar”.

En ny kategori sjukdomar håller på att ta över världen. Världshälsoorganisationen, WHO, kallar gruppen noncommunicable diseases (NCD) och bland dem ingår diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och andningssjukdomar som kol och astma. Det som förenar sjukdomarna är att de är livsstilsrelaterade – de orsakas bland annat av stillasittande, ohälsosam mat och sömnbrist – och att de inte smittar. Varje år dör 38 miljoner människor i någon av NCD-sjukdomarna, enligt WHO. Och de kryper allt längre ner i åldrarna.

Ett exempel är diabetes typ 2. Staffan Mårild är pensionerad barnläkare och har följt barnfetma från att det började bli ett problem i Sverige på 80-talet. År 2000 var han med och startade Runda barn-teamet, som nu heter obesitasteamet, på Drottning Silvias barnsjukhus.

– På den tiden existerade inte diabetes typ 2 bland barn. Men sedan 2008 har vi haft 4-5 fall per år. Det är en konsekvens av fetma och stillasittande, säger han.

Och tyvärr begränsar sig problemen inte enbart till diabetes, utan kan även leda till bland tidig benskörhet och psykisk ohälsa.

Benskörhet. Forskare ser stora risker för att barn som rör på sig för lite kommer drabbas av benskörhet i ung ålder, kanske så låg som 30 år.
Psykisk ohälsa. Allt fler barn söker hjälp för psykisk ohälsa. Enligt Sahlgrenskas årsrapport ökade remisserna till barn- och ungdomspsykiatrin med 30 procent under 2015.
Fetma. Runt 3 procent av svenska barn har fetma, en sjukdom som medför risker för bland annat hjärt-kärlsjukdomar. Vårdguiden betonar vikten av att ta tag i viktproblemen i låg ålder då barn som är överviktiga ofta fortsätter vara det som vuxna, och ju yngre man är när man drabbas av fetma, desto större är risken för framtida sjukdomar.

Artikeln usprungligen publicerad i Göteborgs-Posten.

Så vad kan då göras för att förhindra denna negativa utveckling vad det gäller folkhälsan?

Staffan Mårild som citerades ovan tycker staten bör ingripa med bland annat skatter på söta produkter, likt de som införts i bland annat Storbritannien. WHO rekommenderar å sin sida att barn bör vara aktivare – minst 60 minuter medelintensiv till intensiv rörelse om dagen bör det vara.

Detta behöver ju inte vara så komplicerat eller dyrt heller. Vanliga klädnypor kan till exempel användas till en enkel men jätterolig lek.

Enligt Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten är en sockerskatt inte aktuell i Sverige inom den närmaste framtiden.

Personligen tycker jag det är bra för jag tror inte det skulle ha väldigt stor effekt. Däremot borde vi definitivt ge våra barn mindre sött och uppmuntra dem till mer fysisk lek. När jag var barn fick jag nöja mig med en relativt lite godisranson en gång i veckan och läsk var något som förekom enbart vid festligare tillfällen, exempelvis födelsedagar. Godispåsarna och läskflaskorna innehöll då också generellt mycket mindre än dagens motsvarigheter.

En återgång till något liknande vore förmodligen inte så dumt.

Fler liknande inlägg: För mycket stillasittande kan ge barn diabetes typ 2

Allvarliga komplikationer vid diabetes

Det finns många allvarliga problem och risker för personer med diabetes. Dessvärre skjuter många av dessa exponentiellt i höjden om de lämnas obehandlade. Korrekt behandling i form av både medicinering och rätt kost kan helt eliminera eller åtminstone fördröja komplikationer och följdsjukdomar, en del av dem dödliga, som är förknippade med diabetes.
Så om du har diabetes eller prediabetes är det viktigt att du och din läkare håller din hälsa under noggrann uppsikt. Detta gäller för diabetes av både typ 1 och 2.
Här är en kort titt på vilka komplikationer som kan uppstå.
Blindhet – även om du behandlas, lider många människor som har diabetes fortfarande av någon form av ögonproblem, nedsatt syn eller till och med blindhet. Var noga med att berätta för din ögonläkare att du har diabetes. Faktum är att ögonproblem är så vanliga hos diabetespatienter att det inte helt sällan är ögonläkaren som är den första att lägga märke till att något är fel.
Njursvikt – på grund av att diabetes skadar små blodkärl, mikrovaskulära komplikationer, är problem med njurar vanligt förekommande bland diabetiker. Håll din läkare informerad om det uppstår problem eller om du drabbas av upprepade infektioner.
Hjärt- och kärlsjukdomar – givet vis ett exempel på akuta komplikationer och en av de främsta dödsorsakerna hos personer med diabetes är hjärtproblem. Du kan utveckla kranskärlssjukdom som kan leda till en hjärtinfarkt och/eller stroke. Många människor får reda på att de har diabetes först när de hamnat till akuten på grund av en hjärtattack.
Amputation – eftersom diabetes skadar små blodkärl, vener och nerver får en del människor med diabetes problem med sina nedre extremiteter. Skador läker dåligt vilket i värsta fall kan leda till problem som så småningom kräver amputation. På grund av skadade nerver kan det hända att du inte ens inser att du har skadat din fot. Undersök dina fötter regelbundet för att vara säkra sidan.
Problematisk graviditet – om du har diabetes under graviditeten löper ditt barn större risk att födas med organskador och för modern föreligger utan välskött vård extremt hög risk för njurproblem eller till och med döden.

Förebygga komplikationer vid diabetes

När du har diabetes, oavsett typ, är det viktigt att försöka hantera och hålla blodsockret så nära normala nivåer som möjligt för att stoppa dessa problem. Beroende på vilken typ av diabetes du har, kommer din diet att ha antingen en enorm effekt eller åtminstone tillräcklig stor effekt för att göra betydande skillnad i livskvalitet.
Följ läkarens anvisningar gällande regelbundna blodprov. Detta styrs av vilken typ av diabetes du har, liksom en del andra faktorer. Med typ 1-diabetes, kommer läkaren troligen att be dig att testa åtminstone tre eller flera gånger per dag – vanligen efter måltider, före och efter träning, innan du går till sängs och ibland även under natten.
Med diabetes typ två, beroende på hur mycket insulin du tar, kommer du vanligtvis att testa på morgonen efter fasta och efter måltid. Vissa personer med typ två som kan klara sig utan insulin behöver inte testa lika ofta.
Läkaren kommer att ge dig ett rekommenderat intervall som du bör hålla ditt blodsockervärde inom. Vanligtvis och i genomsnitt, bör det före måltider ligga mellan 3,9 och 7,2 mmol/L (130 mg/dl), efter en måltid under 10 och efter fasta mellan 5 och 7,2 mmol/l. Be din läkare att hjälpa dig att förstå dessa siffror så att du kan kolla blodsocker själv bättre.
Läkaren kommer också att ordinera en specifik diet och det kommer allt fler välbeprövade guider för hur diabetes kan hållas effektivt i schack genom dina matvanor. Om du vill hantera och kontrollera din diabetes för att undvika komplikationer, är det viktigt att ta detta på allvar och följa instruktionerna.
Källa: Allvarliga komplikationer vid diabetes

Är du i riskgruppen för diabetes - gör testet

Exakt varför man får typ 2 diabetes är ännu inte helt fastställt, men vad man med säkerhet vet är att det finns vissa faktorer som markant ökar risken för att drabbas.

Bland annat ålder, kön, etnicitet och livsstil inverkar på olika test. Det nedanstående testet är enkelt och visserligen på engelska, men lätt att göra ändå.

Are You At Risk for Type II Diabetes? (Test) from Summit Medical Group

Take this test to find out if you are at risk for Type II Diabetes Presented by: Margaret Eckler RD, CDE Astride Romelus, PharmD March 15, 2012

Läs mer

Om du fick 5 poäng eller mer har du en ökad risk att få typ 2-diabetes. Notera dock att detta inte betyder att du har diabetes (eller förstadiet till det). Endast ett test hos din läkare kan visa hur det är ställt, men om du fick 5 poäng eller mer är det definitivt värt att låta testa dig.

Sambandet mellan diabetes och diet

Liksom framgår av titeln kommer det att handla om diabetes, typ 2 närmare bestämt.

Diabetes är en allvarlig folksjukdom som drabbar massor av människor hela världen över. Sjukdomen orsakar årligen över 1,5 miljoner dödsfall och är dessutom något som inte kommer att ta dig av daga snabbt och enkelt. I stället nöter det ner dig sakta men säkert och leder inte helt sällan till ett plågsamt slut. Om du drabbats av diabetes typ 2, vilket är den absolut vanligaste formen av diabetes, behöver detta scenario dock inte blir verklighet. Det går att bromsa sjukdomsförloppet avsevärt genom att förstå sambandet mellan diabetes och kost.

Den goda nyheten är att typ 2-diabetes kan kontrolleras och hanteras. De dagar då patienterna tvingades till en strikt och tråkig diet är dessutom bakom oss. Enligt bland annat American Diabetes Association, bör en diabetiker helt enkelt bara ta till sig de grundläggande principerna för sunda matvanor. Väldigt slarviga och onyttiga matvanor banar däremot vägen för diabetes att göra en storslagen entré i ditt liv.

Det bästa sättet att vara säker är att få ditt blodsocker, blodtryck och kolesterol att hålla goda värden. Här kommer fem enkla tips för att se till att så är fallet.

Ät regelbundna måltider

Lär dig att sprida ut och tajma dina måltider. Se till att äta flera  hälsosamma måltider under dagen och glöm för allt i världen inte bort en hälsosam frukost.

Ta rekommenderade portioner

Var uppmärksam på hur stora portioner du äter. Gör justeringar om du försöker gå ner i vikt. Du kan göra detta genom att sätta lite mindre på tallriken, äta ordentligt med grönsaker före själva huvudmåltiden och försöka motstå frestelsen för en andra portion.

Håll koll på kolhydraterna

Med diabetes handlar allt om hälsosam kost. Se till att det ingår kolhydrater i kosten varje dag. Detta inkluderar stärkelserika livsmedel av fullkorn, mejeriprodukter, grönsaker och frukter. Du bör dock vara vaksam på de mängder du konsumerar, eftersom det kan påverka dina blodglukosnivåer.

Minska på onyttigt fett

Vår kropp behöver en viss mängd fett men en överdriven konsumtion är inte nödvändig. För en sund livsstil, skär ned på mättade fetter. Du kan göra detta genom att undvika eller äta färre livsmedel såsom smör, rött kött och förädlade köttprodukter, ost, palmolja, bakverk och kakor.

Få i dig fem om dagen

Gör ditt bästa för att äta fem portioner frukt och grönsaker varje dag. Detta ger dig en rad vitaminer, mineraler och fibrer som kroppen behöver. Välj säsongsbetonade produkter för att spara pengar.

Undvik för mycket salt

För mycket salt förknippas ofta med högt blodtryck. Detta ökar risken för komplikationer med diabetes. För vuxna rekommenderas högst en tesked salt varje dag medan barn bör konsumera ännu mindre. Långt förädlade och processade livsmedel innehåller ofta en hel del salt, och det är därför sådana livsmedel i regel bör undvikas. Laga din egen mat i stället.

Drick tillräckligt

Håll dig alltid väl hydrerad genom att dricka åtta glas vätska eller vatten per dag. Du kan även räkna den mjölk, te, kaffe och örtte du dricker till godo. Frukt och grönsaker bidrar också till hydrering.

Är socker okej?

Även med diabetes, kan du ha lite socker i livsmedel och bakning. Tricket att inte använda överdrivna mängder. Avnjut sockerhaltiga livsmedel och drycker med måtta. Försök att använda naturliga sötningsmedel i mat och dryck där hemma.

Diabetes behöver inte innebära slutet för dig eller för en nära familjemedlem. Du kan fortsätta att leva ett bra liv även med diabetes. Disciplin och vaksamhet är nyckeln för att säkerställa att man kan leva ett långt liv, med hög livskvalitet även med denna sjukdom. Goda kunskaper om diabetes och kost är den viktigaste grunden för hur du väljer vad du ska äta, hur mycket du ska äta och vad du helst inte ska äta.

Kom ihåg – förebyggande åtgärder är alltid det bästa botemedlet!