För mycket stillasittande kan ge barn diabetes typ 2

Vi har på sistone fått höra mycket om att det är livsfarligt att sitta för mycket. Att en stillasittande livsstil även kan bidra till typ 2-diabetes kommer knappast heller som en överraskning – förutom att det även kan drabba barn.

Tidigare var en tumregel att det bara var människor över 40 som drabbades av diabetes typ två, yngre personer hade typ 1. Nya studier visar dock att inaktiva barn numera är i riskzonen för dessa ”gamlingsjukdomar”.

En ny kategori sjukdomar håller på att ta över världen. Världshälsoorganisationen, WHO, kallar gruppen noncommunicable diseases (NCD) och bland dem ingår diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och andningssjukdomar som kol och astma. Det som förenar sjukdomarna är att de är livsstilsrelaterade – de orsakas bland annat av stillasittande, ohälsosam mat och sömnbrist – och att de inte smittar. Varje år dör 38 miljoner människor i någon av NCD-sjukdomarna, enligt WHO. Och de kryper allt längre ner i åldrarna.

Ett exempel är diabetes typ 2. Staffan Mårild är pensionerad barnläkare och har följt barnfetma från att det började bli ett problem i Sverige på 80-talet. År 2000 var han med och startade Runda barn-teamet, som nu heter obesitasteamet, på Drottning Silvias barnsjukhus.

– På den tiden existerade inte diabetes typ 2 bland barn. Men sedan 2008 har vi haft 4-5 fall per år. Det är en konsekvens av fetma och stillasittande, säger han.

Och tyvärr begränsar sig problemen inte enbart till diabetes, utan kan även leda till bland tidig benskörhet och psykisk ohälsa.

Benskörhet. Forskare ser stora risker för att barn som rör på sig för lite kommer drabbas av benskörhet i ung ålder, kanske så låg som 30 år.
Psykisk ohälsa. Allt fler barn söker hjälp för psykisk ohälsa. Enligt Sahlgrenskas årsrapport ökade remisserna till barn- och ungdomspsykiatrin med 30 procent under 2015.
Fetma. Runt 3 procent av svenska barn har fetma, en sjukdom som medför risker för bland annat hjärt-kärlsjukdomar. Vårdguiden betonar vikten av att ta tag i viktproblemen i låg ålder då barn som är överviktiga ofta fortsätter vara det som vuxna, och ju yngre man är när man drabbas av fetma, desto större är risken för framtida sjukdomar.

Artikeln usprungligen publicerad i Göteborgs-Posten.

Så vad kan då göras för att förhindra denna negativa utveckling vad det gäller folkhälsan?

Staffan Mårild som citerades ovan tycker staten bör ingripa med bland annat skatter på söta produkter, likt de som införts i bland annat Storbritannien. WHO rekommenderar å sin sida att barn bör vara aktivare – minst 60 minuter medelintensiv till intensiv rörelse om dagen bör det vara.

Detta behöver ju inte vara så komplicerat eller dyrt heller. Vanliga klädnypor kan till exempel användas till en enkel men jätterolig lek.

Enligt Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten är en sockerskatt inte aktuell i Sverige inom den närmaste framtiden.

Personligen tycker jag det är bra för jag tror inte det skulle ha väldigt stor effekt. Däremot borde vi definitivt ge våra barn mindre sött och uppmuntra dem till mer fysisk lek. När jag var barn fick jag nöja mig med en relativt lite godisranson en gång i veckan och läsk var något som förekom enbart vid festligare tillfällen, exempelvis födelsedagar. Godispåsarna och läskflaskorna innehöll då också generellt mycket mindre än dagens motsvarigheter.

En återgång till något liknande vore förmodligen inte så dumt.

Fler liknande inlägg: För mycket stillasittande kan ge barn diabetes typ 2